Namnet Hålebo sägs komma från ”håla”, som betyder fördjupning. Och angående ordet –bo, så finns i fornsvenskan ordet ”bo” som betyder ”boning eller boplats”, men det kan även vara en förkortning av ”bod” och med det menas då ” fäbod eller slåtterbod”.
Hålebo finns omnämnt år 1562 då byn ägdes av Claes Andersson (Ekeblad) från Viksholm, och även 1576, då den ägdes av en Olof Stake. Men , den 13/11 1592 bortbytte den sistnämndes bror, Erik Stake, gården till kronan.
Den ingick sedan år 1641 i Lars Grubbes köp av ett flertal gårdar. I slutet av 1600-talet tillhörde Hålebo ”förste ackvirentens” systerdotters son , Anders Koskull, som ägde den under Vada säteri.
År 1715 bortsålde han jordrätten i Hålebo till en allmogeman, för 600 daler silver-mynt. Hålebo tillhörde dock Skedevi säteri år 1786. Byn kom senare åter i allmogehänder.
—————————————————–
Laga skifte
Där byn Hålebo idag ligger, består den av tre gårdar. Innan Laga Skifte genomfördes, låg här fem gårdar. De två gårdarna som inte finns kvar, låg troligen mellan, eller intill, ”Bäckmarks-gården” och ” Västergården ”.
I dag kallar man gårdarna i byn Hålebo för ” Västergården”, ”Bäckmarksgården” och ”Helgegården”.
När Laga Skifte genomfördes i Hålebo, mellan åren 1864-66, så flyttades en av gårdarna till Solberga, och den andra blev gården som låg vid ”Erkersbacken”.
Stålängen tillkom troligen inte förrän ca 1884.
Hela byn Hålebo benämndes förr som ”1 hemman” , stort.
—————————————–
Smedja vid Hålebo 2003
—————————————–
Sjösänkning och dikning
Sjöarna som finns på Hålebo ägor är : Åländern, Stensjön och Rösjön. Det finns några kända ändringar av vattnet, i åtminstone Åländern. År 1905 sänktes sjön Åländern, varvid en del marker torrlades vid Hålebo.
Torrläggning och odling av vattenskadad mark tillhörande Hålebo och Långnäs, godkändes 1912. Ett diknings projekt förekom i Hålebo 1955.
—————————————–
Hålebo från Solberga, 2003